Recension: Död Kompis av Simon Gärdenfors

April 30, 2012 in Recension, Serier

Jag tänkte jag skulle skriva lite recensioner eller korta omdömen om serierna jag köpt under Stockholms Internationella Seriefestival / SIS nu i helgen.

Mitt första läsval var den biografiska serieromanen Död Kompis av Simon Gärdenfors. 1996 får Simon ett telefonsamtal och får reda på att hans jämnåriga bästa vän Kalle har dött i en snabb hjärnhinneinflammation. Boken innehåller dels minnen av Kalle och sedan Simons kamp för att gå vidare med livet både precis efter vännens död och flera år senare.

Det allra första intrycket jag får av boken, som många andra också uppmärksammat, är den fantastiskt fina formgivningen. Allt från omslag, material, skyddsfodralet boken kommer i och teckningarna hänger samman väldigt fint. Jag köpte boken utan att ens titta inuti den men när Simon signerade så fick jag se att även serierna var färglagda i en mängd olika kombinationer. Serierna är uppdelade i både korta minnen som är som små fristående serier och i längre kapitel. Varje uppslag överraskar med annorlunda layout och färgläggning och det finns två blädderanimationer av Simon och Kalle som verkar reflektera innehållet i just den delen av boken de är på.

Alla små detaljer i bokens utformning som man kan fördjupa sig i får mig att tänka på serietecknaren Chris Ware som fyller minsta tomma utrymme i sina böcker med små finurliga serier och sekvenser. Man skulle i andra fall kunna oroa sig för att det bara blir snygg yta men det är inte bara Simons tecknarstil och formgivningen som är bra utan den ärliga och självutlämnande berättelsen är vad som verkligen gör Död Kompis till en serieroman alla bör läsa.

Gärdenfors har tidigare gjort boken Simons 120 dagar som även den känns väldigt ärlig och självutlämnande, men mer om relationer, sex, droger och udda händelser när han reser runt i Sverige i fyra månader för att bo hemma hos olika människor. Jag saknar lite strukturen och det jämna berättarflödet som fanns i den berättelsen, men det hade förmodligen inte fungerat att göra likadant i Död Kompis då berättelserna är hämtade i fragment från Simons barndom, gymnasietid och fram till 2008. Berättelsen behöver helt enkelt bestå av flera små delar som är hämtade ur vänskapen men också saknaden och sorgen efter Kalle. Den enkla, grafiska tecknarstilen tillsammans med tydligt berättande gör att man ändå inte känner sig förvirrad gällande när, var eller vilka personer man läser om. Jag har rätt svårt att skriva om själva berättelsen mer än att den just känns väldigt ärlig, rolig på sina ställen, ibland deprimerande och såklart väldigt sorglig på andra.

Det känns väldigt skönt att läsa en svensk självbiografisk serie som är enkel men väldigt fint tecknad och formgiven trots den tunga berättelse som finns innanför pärmarna. Jag tycker inte att den snygga ytan gör boken mindre seriös utan förhoppningsvis istället får folk som inte läser självbiografiska serier att plocka upp och köpa boken.

Skisspaus 085 – Faber Castell TG1•SSketch Pause 085 – Faber Castell TG1•S

November 20, 2011 in Recension, Skisspaus

 

Den här skissen är den första jag har ritat med min senast införskaffade tuschpenna. Det är en Faber Castell TG1•S 0,18mm. Originalbilden är ca hälften så stor som bilden visas här, så linjerna är sjukt tunna och krispiga! En stor fördel med den här tekniska rörpennan är att man kan fylla på med vilket tusch man vill och att den finns tillgänglig i många olika storlekar.

Ett tips från experten Tom som tjänar sitt levebröd på att bland annat sälja dessa pennor på Mattons i Stockholm är att undvika den allra minsta storleken då den har mycket lättare att täppas igen än de andra. 0,18 är den näst tunnaste och tro mig, behöver man en tunnare linje än den här pennan ger så är det för att rita ett original mindre än ett frimärke.

Jag har ännu inte hunnit testa pennan mycket men min upplevelse hittills är att min måste skakas ibland för att få ut tusch. Kanske för att jag dumdristigt nog valde akryltusch att prova med. Elena har en exakt likadan penna med annat tusch i och det flyter på helt perfekt. Man skulle kunna kalla TG1•S för stålstiftets motsats. Ingen linjevariation alls, bara helt perfekta tunna linjer som kan passa till exakta skrafferingar och små bilder (beroende på stiftets tjocklek såklart).

 

Den här skissen är den första jag har ritat med min senast införskaffade tuschpenna. Det är en Faber Castell TG1•S 0,18mm. Originalbilden är ca hälften så stor som bilden visas här, så linjerna är sjukt tunna och krispiga! En stor fördel med den här tekniska rörpennan är att man kan fylla på med vilket tusch man vill och att den finns tillgänglig i många olika storlekar.

Ett tips från experten Tom som tjänar sitt levebröd på att bland annat sälja dessa pennor på Mattons i Stockholm är att undvika den allra minsta storleken då den har mycket lättare att täppas igen än de andra. 0,18 är den näst tunnaste och tro mig, behöver man en tunnare linje än den här pennan ger så är det för att rita ett original mindre än ett frimärke.

Jag har ännu inte hunnit testa pennan mycket men min upplevelse hittills är att min måste skakas ibland för att få ut tusch. Kanske för att jag dumdristigt nog valde akryltusch att prova med. Elena har en exakt likadan penna med annat tusch i och det flyter på helt perfekt. Man skulle kunna kalla TG1•S för stålstiftets motsats. Ingen linjevariation alls, bara helt perfekta tunna linjer som kan passa till exakta skrafferingar och små bilder (beroende på stiftets tjocklek såklart).

Kafferecension – Abessinskt vildkaffe

March 31, 2011 in Kaffe

Land: Etiopien
Rosteri: Kahls
Rättvisemärkning: Okänd
Malning: Hela bönor
Förpackning: 250g
Ca pris: 59kr
Jämförpris: 23,6kr/hg


Jag tycker att förpackningen lockar med sin enkelhet, och färgvalet med endast svart, vitt/ljusgrått och rött känns smakfullt. Det finns en viss ärlighet; här ligger fokusen på kaffet och inget annat. Precis som beskrivningen föreslår så finner man jordiga nyanser i doften när kaffet är nymalet. Det doftar inte väldigt starkt utan ger ett lite försiktigt intryck. Smaken tycker jag är rätt fri från syrlighet och kaffet för faktiskt tankarna till naturen med sin lite lågmälda, jordiga smak. Eftersmaken är härligt torr och lite söt. 

Betyg: 4/5
Follow Efraims Tecknarblogg

Efraim introducerar – Kafferecensioner

March 4, 2011 in Kaffe

Kaffe är ett stort intresse för mig. Precis som att jag kan nörda in på små variationer i tecknarmaterial och testa allt jag kommer över, så är det detaljerna och variationerna på smaken i olika kaffesorter och bryggmetoder som lockar. Det är ett allmänt känt faktum att serietecknare, och i många fall andra bildskapare, är mer hängivna åt sitt kaffe än medelkonsumenten. Sedan är det en ren situationsfråga om man väljer vägen mot kvalitet eller kvantitet.
”Desperata tider kräver desperata åtgärder!” hade vi som motto i ateljén när jag pluggade serier i Hofors, och alla som varit ens nära en deadline vet vad jag pratar om. Finsmakaren inombords åsidosätts av desperationen och sömnlösheten, kaffet åker ner i litervis hur bränt och beskt det än må vara!
Men sen finns ju det harmoniska skapandet som kräver knivskarp kreativitét och en stark känsla för feeling. Det är då man bör välja sitt kaffe noga och följa de subtila smaknyanserna tills de är färgnyanser på pappret eller skärmen.
Med detta lilla förord introducerar jag kategorin Kaffe på bloggen, något som lyst med sin frånvaro allt för länge.

Recension – Agoga

Land: Papua Nya Guinea
Rosteri: johan & nyström
Rättvisemärkning: Fairtrade
Malning: Hela bönor
Förpackning: 250g
Ca pris: 95kr
Jämförpris:  38kr/hg


Förpackningen är riktigt snygg, något som johan & nyström brukar lyckas med. I det här fallet tycker jag att intrycket förpackningen ger stämmer bra med den lite vilda smakupplevelsen av kaffet. När jag öppnar påsen så är doften starkt påträngande men ändå behagligt fruktig och med en nyans av bröd. Själva smaken är ganska syrlig, men inte på ett obehagligt sätt, och även med en liten känsla av frukt. Oftast föredrar jag kaffe med låg syrlighet, men det här kaffet känns som ett undantag med sin fräscha och uppiggande smak. Eftersmaken är mjuk och mild. 

Betyg: 3,5/5

Nu bryggde jag kaffet nymalet i presskanna vilket jag tycker brukar ge lite mildare och mer nyanserad av kaffet än till exempel filterbryggare.